Etikettarkiv: Daniel Westling

En medborgare=en röst (votering är begärd)

Igår bestämde Programnämnd Samhällsbyggnad (där jag är ordförande) bland annat vilka namn som ska pryda stadsbussarna i Örebro. Prins Daniel Westling är inte ett av namnen, efter votering på sammanträdet. Och nej, jag är inte jätteledsen för att jag blev nedröstad i den frågan…

Frågan om namn på bussarna är inte någon stor fråga, inte ens stor i tid (eller pengar) räknat.

Efter att ha börjat gårdagen lite före 8 med att lyssna på handlarna i city som samlats för City Örebro-möte ägnade jag förmiddagen igår med politiker i Kommunstyrelsen (och chefstjänstemän) om hur kommunens ca 6 miljarder ska fördelas nästa år. Därefter en eftermiddag med sammanträde med Programämnd Samhällsbyggnad då vi ägnade typ 2,5 timme åt hur vi får bättre vatten i Örebro, tog steg mot två nya naturreservat, hörde om vad 200 örebroare tyckt om utvecklingen av norrcity och annat.

Sedan ägnar vi typ 10 minuter åt bussnamn och får kritik för att vi ägnar oss åt sådana ’struntfrågor’…

Men av några olika skäl är frågan och beslutet viktigt.
1. Förslag som är beslutade ska genomföras (helst i tid). Förslaget om att namnsätta bussarna väcktes i en motion (ett förslag) i Kommunfullmäktige 2007 (för fem år sedan) och beslutades något år senare. Namnsättningen av (en del av) bussarna har sedan dragit ut på tiden. Nu avslutar vi ärendet i och med beslutet igår, och genomför det förslag som Peter Dahlgren la. För mig är det viktigt att folkvalda ledamöter i Kommunfullmäktige kan lägga förslag, få dem beslutade och genomförda. Det handlar faktiskt – ytterst – om demokrati.

2. Om man som ansvarig har sagt okej får man ta ansvar för det. Jag har inte varit inblandad i att ta fram listan (örebroarna har skickat in förslag som tjänstemännen sedan gjort ett förslag av), men jag har sagt okej till listan eftersom jag tyckte att det var viktigare med ett beslut (se punkt 1) än exakt vilka namn som står på bussarna (jag håller med kritiken mot att det t ex finns för få kvinnliga idrottare på listan, vilket Jonas Håård (s) påpekat och framförde på sammanträdet). Därmed har jag inte heller lagt mig i att Prins Daniel Westling var på förslag. Demokrati förutsätter att man tar ansvar; och som ordförande i nämnden får jag då stå för mitt okej – så länge det inte finns enighet om att göra på annat sätt. Även om denna fråga är liten så är det där en princip som bär längre: tjänstemän måste kunna lita på att jag står för besked jag gett – hur ska de annars våga ge klara besked åt företag, privatpersoner, organisationer och andra?

3. Demokratin bygger på principen en medborgare = en röst. Min grundläggande kritik mot monarkin som statsskick bygger på att den ger makt åt personer på grund av vem de är barn till, inte på grund av huruvida de har medborgarnas förtroende. Monarkin är därmed djupt odemokratisk till sin funktion (dock beslutad i demokratisk ordning).

4. Örebroarnas förslag ska tas på allvar. Namnlistan kommer från de hundratals namn som skickades in av engagerade örebroare, det hör till hyfs och folkvett att göra något med de förslag man får in. Och eftersom vi sagt (och beslutat) att vi ska namnsätta bussarna utifrån inkomna förslag så gör vi det.

5. Votering är begärd och ska verkställas. Om någon lägger ett förslag ska det prövas, om någon begär votering ska den genomföras. Därefter vinner det förslag som flest stödjer. I några meningar handlar det om demokratins grundprinciper, och det var precis det som genomfördes på mötet med Programnämnd Samhällsbyggnad.

Dessutom tycker jag att det är trevligt med namn på bussarna. Precis som Stockholm har namn på tunnelbanetågen och Linköping (med flera) har namn på bussarna så tror jag att de billiga små klisterbokstäverna gör en liten skillnad: de lyfter människor som gjort bra insatser, de sprider kunskap om Örebros historia (ungdomar googlar på namnen och lär sig vad Gerd Engman eller Olaus Petri gjort. Dessutom är de trevliga och i sig är det roligt att moderna kulturpersonligheter som Nikola Sarcevic (Millencolin) och Anders och Sören (Bert och Sune-böckerna) kan pryda bussidorna.

Och så var det den där detaljen med att jag alltså är för republik (och alltså mot monarki) men ändå röstade för att förslaget som innebar att Prins Daniel Westling skulle pryda en av våra stadsbbussar. Jo, visst orsakade det där en hel del munterhet på nämnden (och jag tyckte nog att Murad Artin, V, log lite extra när han presenterade förslaget…) och visst var det ett intressant förslag. Och så där kan det bli ibland: om jag nu tror på de demokratiska principer som jag nämnt ovan så lär jag väl få följa dem även när det ställs på sin spets (om än i små frågor…). Jag tycker att Sverige borde vara en republik och jag tycker att svansandet för kungligheter är ovärdigt ett modernt och demokratiskt land som Sverige. Därför känns det helt okej att bli nedröstad i en sådan här fråga…

(Och med detta har jag alltså lagt cirka 25 minuter till på frågan om namn på stadsbussarna. Men för dem som är kritiska mot detta kan jag lugna med att jag skrev det vid frukostbordet och att jag ändå hinner till dagens första möte.)